I sin nya bok I det stora hela är Ågren sig lik i det illusionslösa allvaret. I dikterna andas vi bortom strävan och livslögner. Poesin i boken formar sig till en stark besvärjelse. Den har en förmåga att nollställa alla sprakande förväntningar – och ge lugn, andakt – befriande långt från dagspolitik, karriärtänkande och strävansmål. Det rationella samhällets krav på tillväxt, effektivitet och ”just-in-time-management” rämnar inför Ågrens dikter, kvar står tystnaden - en karg grund att vila på. Det känns lite som en retreat att läsa.

Peter Björkman, Ny Tid



Hans dikter är aforistiskt existentiella, som tillkomna i stunder av stillsamt begrundande. Klarsynt, illusionslöst, men aldrig likgiltigt.

Anna-Lina Brunell, Hufvudstadsbladet



Han skriver kompakt men inte ogenomträngligt; gärna symboliskt och upplyft men inte utan markkontakt

Anders E Larsson, Vasabladet



Det fatalistiskt, orientaliskt-filosofiskt, och också väldigt bildat men utan att bli skryt

Jenny Wikström, Kulturtimmen



Form blir funktion blir poesi blir lång vägs färd och samtidigt i stilla hemman. En samling att bära, skörda och färdas i.

Freke Räihä, Tidningen Kulturen





Det är mycket gripande, vackert och sinnligt, språket är hållet i en varm nästan vardaglig ton men man känner som en svävning mellan det högtidliga och vardagen.

Arne Johnsson, BTJ