Det konstruktiva i det hela

27.08.2009, 11:18
Har suttit och funderat lite kring syftet med den här bloggen och kommit fram till att det är mycket som jag skulle vilja skriva men inte vågar eller kan. Det har sagts tidigare, egentligen är det redan uttjatat hur trångt det finlandssvenska rummet är. Man kan inte ta ett enda steg, ens om man blir knuffad, utan att det är någon som står och klagar över att man har stigit dem på tårna. Det värsta med det hela är att vuxna människor inte tycks kunna acceptera berättigad och saklig kritik. Jag vet inte varför all negativ kritik oftast tas som en förolämpning, i stället för att ses för vad det är: Ett förslag. Folk blir barnsliga då de kritiseras. Man ska inte ifrågasätta något alls, då är man direkt oförskämd. Men får man till stånd några förändringar på det sättet? Nej. Det får man förvisso inte heller till stånd genom att kritisera, av orsaker som jag redan nämnde. Så därför håller jag bloggen på den här nivån. Någonstans vid fotknölarna, ungefär. 
27.08.2009 14:26 Carl Man måste våga språnget, som fallskärmshopparen sade. Nu blev man ju riktigt intresserad av vad det är som du inte vill skriva om.
27.08.2009 15:31 Mikka P Nej! Gå inte ut och kritisera något bara. I vår gulröda nyckelpigevärld är allt redan perfekt, och har ju så alltid varit. Det kan mannen med flaggan alltid intyga.
Jag minns min första tid vid universitetet då jag kallades in till professorn, och i enrum hotades med ultimatum lika svart som skobotten på lackskon. Jag har också fått ducka för en penna som min högsta chef slängde efter mig i korridoren då orden tröt. Pennan var inte ett vassare vapen än svärdet, så jag lever än.
Titlar, utnämningar, och hierarki är ingen garanti för effektivitet och framgång. Bara ett system att hålla de självgoda och långsynta kvar i det lutande, vittrande tornet i maktens sfärer.

28.08.2009 09:19 Johanna Mikka P: Nej, det tänker jag inte göra. Men nog är det synd. Varför får man inte kritisera? Ska man gå omkring och vara rädd och tycka att saker är skit men aldrig våga öppna munnen? Säger nu inte att jag går omkring och tycker att en mängd saker ÄR skit, men vissa saker kunde vara bättre. Till exempel Merete Mazzarella vågade ju kritisera Husis kulturavdelning och det blev ett himla hallå - mest här på hennes blogg. Genast dök det upp obehagliga tendenser. Ska man bara leva med det?
28.08.2009 09:20 Johanna carl: Det får förbli ett mysterium
28.08.2009 13:18 Kenneth Det finns ingen negativ kritik. Det som idag kallas negativ kritik är egentligen inget annat än ett konstruktivt förslag till förbättring.

Det att det är trångt i det finlanssvenska rummet är för att vi fyllt det med allt onödigt som egentligen inte borde finnas där; förutfattade meningar, inåtvändhet, trångsynthet osv.

Men höj för guds skull nivån på bloggen. Kritisera så mycket du hinner för kan man inte ta emot kritik kan man inte ta emot beröm heller.

28.08.2009 15:50 Johanna Kenneth: Frågar mig själv om det är min "plikt" att kritisera, speciellt i en övergående blogg. Är jag verkligen rätt person? Är det inte mediernas uppgift? Varför skulle jag som trots allt har något att förlora på att kritisera göra det? Varför medvetet ta en risk när man får små treats genom att vifta på svansen och biter man så får man inte hoppa upp i soffan ens? Not good to bite the hand that feeds. Det vet ju alla. Och i Svenskfinland är vi beroende av alla händer vi kan få.

För övrigt: Håller jag för låg nivå?

Jag håller med dig om att negativ kritik är konstruktiva förslag på förbättring. Men ofta leder kritiken bara till konstruerade utslag av förbittring.

28.08.2009 20:12 Mikka P Nej är svaret på din fråga. Man skall nog avslöja brister i flärden precis som den lilla gossen i H.C. Anderssens klassiska sagomästerverk om "Kejsarens nya kläder". Men här i den lilla, trygga världen med Partiet, Fonden, Akademikerna, Kvinnorna och Ordensbröderna finns risken att man dör lika tragiskt som "Flickan med svavelstickorna". Men inte än. Jag skulle nog om jag vore du låta dockmakaren från Kronstadt göra sitt jobb än..
31.08.2009 12:38 Johanna Mikka P: Att döden dö är inte vad jag planerar för mig själv just precis nu. Jag tror jag följer ditt råd :)
Svara på Mikka Ps kommentar: